Fysikprovet gick som det gick, inte alls bra alltså! Men det är inget att sörja över, det gäller bara att göra bättre på nästa istället. Vilken inställning jag har alltså, det är nästan så att jag är stolt över mig själv. Det var ju det där med att faktiskt klara av att misslyckas. Så ganska bra ändå, fast ändå inte.

För att tala om något helt annat mötte jjag Fia på tåget som skulle hem och baka kladdkaka, och jag tänkte detsamma. Så här sitter jag med färdiga kladdkakemuffins och grädde. Om det inte vore för att jag har franska att göra skulle det vara typ ett superhärligt sätt att spendera sin tisdag. Fast trots det är det ganska härligt för stunden i alla fall, helt okej sådär!