Jag sitter och lyssnar på jullåtar, har en himla inspiration till att köpa vårkläder och längtar som en galning till sommaren. Ingenting verkar hänga ihop. Allt är i en enda röra. Jag vill allt, eller ingenting.

Jag längtar till våren, till de härliga färgerna i naturen, vårsolen och vårmodet med en massa ljusa färger och tunna material.

Jag längtar till sommaren för värmen, för att jag är som lyckligast då, till solen, stranden och ledighet.

Jag längtar till julen, med mysig stämning med familj och vänner. En massa mat och godis, varma filtar och en stor, fet jultomte.

Jag längtar till allt, eller kanske ingenting. Jag är faktiskt inte helt säker själv. I vilket fall som helst finns ingen motivation just nu till mycket överhvudtaget. Varken skola, betyg eller annat. Det behövs en ljuspunkt, och tills våren är här får jag helt enkelt bara drömma.

Under fredagen var det som sagt dags för gymnastikuppvisning. En ganska kort den här gången, men det gick väl ganska bra, både för oss och för våra små duktiga gymnaster. Sedan följde en myskväll tillsammans med Lina och Baoan.

Bella i ett överslag och Julia i en sträckt volt

Jag kom hem strax innan 1,  vilket faktiskt är relativt tidigt för att ha varit med dem. Däremot blev det inte alltför mycket sömn. Klockan 9 gick tåget till Norrköping med Emma. En lyckad shoppingdag blev det, trots att allt jag fick med mig hem var en kavaj, men den är jag absolut nöjd med. Dessutom hade jag ju ett fantastiskt sällskap!



Därefter satte jag mig på en buss till morfar och mormor, kusinerna och resten av familjen som redan infann sig där för att fira mormor. Det blev riktigt trevligt med god mat och en del Super Mario-spelande på kusinernas Nitendo DS. Tror nästan att jag borde skaffa mig ett själv, det är ju faktiskt ganska beroendeframkallande, och dessutom roligt!

Födelsedagsblomma

'

Började halv 12 idag, försov mig (typ iaf) och kom ungefär kvart i istället. Hade en lektion, slutade, var hos farfar och farmor och sen som vanligt så tillbringade jag min onsdagskväll i träningshallen.

Först och främst kan jag säga, oj vilka grymma små gymnaster vi har! De har blivit riktigt duktiga allihopa. De går framåt varje träning.

Min egen träning gick sådär (igen, jo jag vet), hade världens sprängande huvudvärk, och resultatet av att träna ändå var inte det allra bästa faktiskt. Nu har jag ännu mer ont i huvudet, så jag skippade matten som jag behöver göra. För det är svårt att koncentrera sig när huvudet känns som det kommer sprängas i små bitar när man tänker. Haha, kanske det som är felet med mig. Jag har överansträngt min hjärna med för mycket tänkade. Skulle inte vara så otroligt konstigt faktiskt. Haha.

Så istället för att bry mig om den dumma matten, så ska jag sova och hoppas att jag vaknar upp och mår bättre imorn.
Ciao!

Både i fredags och idag vaknade jag till låten California på radion, trots att jag vaknade olika tider med ungefär en kvarts marginal. Känns lite skumt faktiskt.Det kanske var det som gjorde att det faktiskt lyckades gå bra på kemin (till min stora förvåning), så kanske gick dagens romananalysskrivning lika bra. Nä, det är nog en önskedröm.. Men låten är härlig att vakna till i alla fall!

Phantom Planet - California

Den sista lektionen i Kemi A är härmed avklarad! Lycka! Om man räknar bort morgondagens slutprov kan vi låta kemin pysa iväg under ett helt år. Efter provet kommer jag troligtvis gråta av glädje, oavsett hur det går! Det är äntligen över.. De jobbigaste kurserna jag någonsin har genomlida.



Bilden på dessa brudar får vara ett litet minne från vår sista lektion i kemi A. De är lyckliga egentligen, jag lovar. Jessica illustrerar bara tanken av ordet kemi antar jag. Och allt mer lyckliga kommer vi alla att vara imorn vid lunchtid! Freeedooom!

Skolångesten kröp sig på redan imorse, och istället för att ta tag i mig själv och plugga har jag suttit och kollat på gymnastikfilmer. Dels från tävlingen i höstas och sen en liten film från jullovet.

Skulle kunna visa den här. Min egen insats var kass. Böjda ben, halvtaskiga landningar och en avslutande flickis-flickis som ser ut som jag vet inte vad. Rättare sagt, en flickis och en kasta sig bakåt. Hihi, men ibland får man bjuda på sig själv. Som jag redan nämnt kände jag mig inte alls på topp den träningen. Men vi skyller på julmaten, eller nåt ;)

Strömavbrott och jag är inte så goda vänner. Helt plötsligt en lördagseftermiddag när jag är väldigt upptagen med att kolla på gymnastikfilmer lägger strömmen av. Internet ligger nere, datorn har inget batteri och jag blir utlämnad till världen utan ström.

Självklart fick jag en brilliant idé att sätta mig nere vid tv:n och käka godis (trots godisförbud), tills jag smart-ass inser att tv:n inte heller fungerar utan ström. Jag sminkade mig, lite halvfint sådär eftersom jag inte såg riktigt vad jag gjorde, dammade stora delar av rummet, skakade mattor, rengjorde köket, läste lite kemi. Allt det där på en timme utan ström. Nu förstår jag faktiskt varför alla föräldrar klagar på att man inte gör någon nytta. För på deras tid, alltså stenåldern, fanns det ju ingen dator. Inte konstigt att de hann med både städning och skolarbete då. Kanske borde det vara strömavbrott oftare, så kanske mitt rum skulle vara städat haha.

Idag skulle jag gå upp senast 10, jo tjena. Klockan 12 gick jag slutligen upp, lagom till lunch. Nu sitter jag här, spelar Super Mario, och gör ingen nytta alls. Men spel är kul ibland, så så får det bli :)Mina dagsplaner helt enkelt.

Vilken dålig bloggvecka det har varit för min del. I måndags åkte jag iväg till Kumla och tog bussen till Örebro med min kusin-vitamin Amanda. Det blev några småfynd, bland annat lite smycken som var nedsatta med 70%, och det tackar man ju inte nej till. Speciellt inte då jag aldrig köper smycken eftersom jag alltid är så snål. Haha. Dessutom blev det en fin t-shirt för halva priset. Hela kalaset gick på strax under 300 kronor inklusive buss, mat och fika. Så jag är nöjd!

Gårdagskvällen spenderades hemma hos Lina med lite människor på filmkväll. Saw-filmen stod på schemat. Jag har ju bara sett den första, så nu när vi såg Saw 7 (SAW 3D) så fattade jag inte hela handlingen. Inte för att det finns någon riktig handling heller. Det är liksom bara en massa äckliga fällor som avlöser varandra i ungefär 2 timmar. Ganska poänglöst faktiskt, och mest äckligt. Men vad gör man inte för sina vänner :)?

Idag har jag, Lisa, Carro & Olivia varit mitt ute i ingenstans, ja Baggetorp alltså, och fixat lite fristående. Vi kom faktiskt en hel del framåt, och det var trevligt!

Nu har jag skrivit en hel novell om mitt intressanta liv. Haha, kommer det pizza hit hem, och gissa om jag är sugen. Så länge sen som jag åt pizza!

För några år sedan, när jag faktiskt var 13 år så läste jag I taket lyser stjärnorna. Nyss såg jag även filmen. Så bra film, så sorlig att man sitter och gråter. 
Jämförande med boken så vet jag inte, det var länge sen jag läste den. Jag kommer mest ihåg att den verkligen berörde mig, men likaså gjorde filmen. En osäker tjej, en cancersjuk mamma och en ny vän. Helt klart en sevärd film i vilket fall som helst. Den rekommenderas absolut!

Nyårskvällen blev en ganska bra kväll för min del i alla fall. En trevlig kväll helt enkelt! Nu är det redan den 2:a januari och snart är vi mitt uppe i 2011. Jag vet att jag har förändrats under 2010 som person. Om det är till det bättre eller sämre har jag faktiskt ingen aning om. En del har sagt att jag förändrats till mer självsäker och rolig, medans andra har fått uppfattningen av att jag är dryg och arrogant. Självklart hoppas jag inte att det stämmer, för jag vill verkligen vara en snäll och förstående person

Inför det nya året har jag lagt upp lite mål för att helt enkelt försöka göra mig själv till en bättre människa och saker som gör att jag kan förbättras till det bättre. Ett steg i den riktningen är att kunna se sina egna brister och våga göra något åt dem.

Här är några få av dem:

1. Godisförbud i tre månader och samtidigt röra mig mer - Helt för min egen skull, jag tror faktiskt att jag behöver vara lite nyttigare för hälsans skull. Dessutom blir jag en mycket trevligare person om jag får röra på mig tillräckligt.

2. Våga chansa och misslyckas - Bättre att ha chansat och misslyckats än aldrig ens försökt. Men problemet är att jag hatar att misslyckas. Minsta lilla nederlag får mig att känna mig helt värdelös. Jag måste helt enkelt våga mer. 

3.  Ställa mindre krav på mig själv och min omgivning - Kraven är också en del i varför jag har svårt för nederlag. Jag vet att jag ställer höga krav på mig själv, men för mig är det ett sätt att utvecklas och få drivkraften till det. Men ibland vet jag själv att det går för långt och att det istället leder till dåliga tankar. Dessutom vet jag att min omgivning ibland kan drabbas av mina höga krav, vilket är en ännu större anledning till att förbättra mig på den punkten.