Tacos satt fint, riktigt fint. Nu framåt kvällen har jag kollat på Black Swan framför datorn. Verkligen en gripande film som man inte kunde sluta titta på. Ändå blev man lite äcklad av henne, av hennes höga krav på sig själv och sin omgivning som verkar vara sjuk.  Den eviga frågan är, hur långt kan man gå för att nå sin dröm, att bli perfekt? Slutligen vet man inte vad som är verklighet och vad som är Ninas fantasier och känslor.

En helt klart sevärd film i alla fall enligt mig. Gripande, rörande och inte alls som man tänkt sig en film om balett. Inte riktigt rosa ballerinor i en värld av bubbelgum och gosedjur det här, utan en gripande och dramatisk film om konkurrens och krav.